Cecilia Qwinth, en kronisk sjukdom förändrade mitt liv och den gjorde mig bäst på att leva.

Om mig

Den högsommardag när jag fick veta att jag lever med en progressiv kronisk sjukdom, fattade jag ett beslut:
“Jag skall dela med mig av mina erfarenheter och min kunskap, för att stötta och inspirera andra.” 

Beskedet – “Du har Parkinsons sjukdom” – innebar att mitt liv aldrig skulle bli sig likt igen, och det var en ganska skrämmande framtid som beskrevs för mig. Min räddning blev min positiva inställning och insikten att mitt liv fortsätter, det handlade bara om att inte låta sjukdomen begränsa mig, jag tänkte: 

“Allt går att göra, fast inte på samma sätt och kanske inte lika fort som förut, men allt går.”

Jag var 53 år gammal och nu startade en ny livsresa för mig: Det började med bloggen “Mitt liv med Parkinson”, Instagram och FB. Sedan blev det en artikel på Hjärnfondens hemsida, som följdes av en intervju och ett helt uppslag i Göteborgs Posten och efter det i ICAKuriren. 
Mitt intresse och engagemang för bl.a. den patientcentrerade vården ledde till uppdrag i FVM (Patient som Medskapare), kursledare i Lära och Bemästra, deltagare i Levande Bibliotek (VGR), deltagare i forskningsprojektet Patientinnovatörer (Chalmers), ledamot i styrelsen för Parkinsonföreningen, ambassadör för Parkinson m.m.

Bloggen: Mitt liv med Parkinson

När jag fick min diagnos Parkinsons sjukdom ville jag läsa om andra drabbade kvinnor mitt i livet, som jag kunde identifiera mig med. Hur sjukdomen hade påverkat och påverkade deras liv, vad de gjorde för att hantera vardagen.
När jag inte hittade någon började jag själv att dela med mig av Mitt liv med Parkinson, och berättar om min vardag, mina tankar och funderingar, hur sjukdomen påverkar mig, min träning och annat som är en del av mitt liv.

”Du är välkommen att besöka min blogg: Mitt liv med Parkinson. Där kan du läsa om mitt liv, mina tankar och funderingar kring hur det är att vara yngre och kvinna och mitt i livet drabbas av Parkinsons.”